Tvillingarna ca 21/5 - 20/6

Någon söker din kontakt och du tycks bli intresserad. Det kan tyda på att du får uppleva ny och rar romantik, och den är du värd om du vill ta den. Fina erbjudande kan komma till dig, fast jag anser inte att det är något som du kommer att fastna för. Var sparsam med spel. Ekonomin är trygg. Detta är dagens horoskop.ler

Varifrån kommer traditionen med påskkärringar?

5 april , 2007 at 5:16 e m (påsk, vår)

Kort svar: I folktron reste häxorna till Blåkulla under påsk. Någon gång runt 1800 började folk klä ut sig till häxor och “gå påskkärring” på skärtorsdagen eller påskafton.

Att dagens påskkärringar har sitt ursprung i 1600-talets tro på häxor är de flesta idag medvetna om. Det var på 1660- och 1670-talen som häxprocesserna var som värst i Sverige och c.a 300 personer avrättades efter att de ansetts åkt till djävulens gästabud. Gästabudet hölls i en praktfull gård på en plats som ofta (men långt ifrån alltid) kallades för Blåkulla. Häxorna trodde att de serverades massor av läckerheter, men det var i själva verket grodor, ormar och paddor.

Två sätt som användes för att skrämma iväg häxorna var skjuta med gevär och att tända brasor. Dessa försvarsmetoder har levt vidare in i våra dagar som påsksmällare och påskeldare. Det senare främst förekommande i västra Sverige.

Vi vet inte med säkerhet när barn började klä ut sig till påskkärringar med kaffepanna, huckle, svart katt och kvast och gå runt i grannskapet för att tigga godis.

De landskap där påskkärringar finns belagda är främst Bohuslän, Dalsland, Värmland och delar av Västergötland och då är det i stort sett bara på påskaftonens kväll som man “gick påskkärring”. I och med att seden var spridd redan under 1800-talet finns det skäl att tro att den är betydligt äldre än så.

Det är få av de attribut som dagens påskkärringar bär som har någon som helst koppling till häxtron på 1600-talet. Kaffet var ännu inte kommet till Sverige så kaffepannan får strykas. Inte heller finns några belägg i rättsprotokoll att häxorna skulle haft katter med sig. Kvasten föreko, men i långt mindre utsträckning än vad vi i allmänhet tror. Vanligare var att häxorna reste på levande djur som exempelvis getter, får eller hästar. Att häxorna skulle haft hucklen är också tveksamt eftersom det finns beksrivningar som säger att häxorna reste “under stort dån och med utslaget hår”.

Varför påskkärringarna ser ut som de gör idag vet jag inte, men det visar tydligt hur traditioner och seder förändras över tid. Det vi idag ser som ett fullt naturligt inslag i påskfirandet är något som är påkommet för inte så länge sedan.

Källor: Svenska traditioner av Ebbe Schön, Majstång och julgran av Vera Forsberg och Årets festdagar av Nils-Arvid Bringéus.